Scale Stain: Multi-Resolution Feature Enhancement in Pathology Visualization

Digital whole-slide images of pathological tissue samples have recently become feasible for use within routine diagnostic practice. These gigapixel sized images enable pathologists to perform reviews using computer workstations instead of microscopes. Existing workstations visualize scanned images by providing a zoomable image space that reproduces the capabilities of the microscope. This paper presents a novel visualization approach that enables filtering of the scale-space according to color preference. The visualization method reveals diagnostically important patterns that are otherwise not visible. The paper demonstrates how this approach has been implemented into a fully functional prototype that lets the user navigate the visualization parameter space in real time. The prototype was evaluated for two common clinical tasks with eight pathologists in a within-subjects study. The data reveal that task efficiency increased by 15% using the prototype, with maintained accuracy. By analyzing behavioral strategies, it was possible to conclude that efficiency gain was caused by a reduction of the panning needed to perform systematic search of the images. The prototype system was well received by the pathologists who did not detect any risks that would hinder use in clinical routine

Child studies multiple – collaborative play for thinking through theories and methods

This text is an exploration of collaborative thinking and writing through theories, methods, and experiences on the topic of the child, children, and childhood. It is a collaborative written text (with 32 authors) that sprang out of the experimental workshop Child Studies Multiple. The workshop and this text are about daring to stay with mess, “un-closure” , and uncertainty in order to investigate the (e)motions and complexities of being either a child or a researcher. The theoretical and methodological processes presented here offer an opportunity to shake the ground on which individual researchers stand by raising questions about scientific inspiration, theoretical and methodological productivity, and thinking through focusing on process, play, and collaboration. The effect of this is a questioning of the singular academic ‘I’ by exploring and showing what a plural ‘I’ can look like. It is about what the multiplicity of voice can offer research in a highly individualistic time. The article allows the reader to follow and watch the unconventional trial-and-error path of the ongoing-ness of exploring theories and methods together as a research community via methods of drama, palimpsest, and fictionary

Att arbeta med BPSD-registret : vårdpersonalens upplevelse

Mer än 90 procent av alla personer med demens drabbas någon gång av Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, BPSD. Symptomen kan orsaka lidande för dessa personer, för deras anhöriga och för vårdpersonalen. Genom att använda BPSD-registret som arbetsverktyg kan BPSD-symptomen många gånger förebyggas. BPSD-registret kan användas för att uppnå en bättre struktur i arbetet, implementera ett strukturerat arbetssätt med tydliga mål, bättre av de boende, uppnå teamarbete och för att få mer kunskap om demenssjukdomar. Med denna studie ville författaren undersöka hur vårdpersonalen upplever att det är att arbeta med BPSD-registret. Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelse av att arbeta med BPSD-registret. I denna studie användes kvalitativ metod. Sex individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal som arbetade på demensboende och hade arbetat med BPSD-registret i två till fyra år. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultatet kunde efter analysarbetet presenteras i form av tre kategorier, upplevelsen av att genomföra BPSD-skattningar, hinder och möjligheter i arbetet med BPSD-registret och upplevelsen av att använda BPSD-registret som arbetsverktyg. Slutsatsen av studien var att BPSD-registret var till nytta för personalen i deras arbete med personer med demens. Det hjälpte personalen att strukturera upp arbetet och att använda omvårdnadsåtgärder i första hand, vilket ledde till mer personcentrerad omvårdnad. BPSD-registret bidrog också till att teamarbete användes i större utsträckning kring personen med demens samt att det var ett bra arbetssätt att visa upp för anhöriga för att få dem mer delaktiga

Inverkan av lutningar på massflöde och spridningsbild hos konstgödselspridare

This work is a part of a project initiated by the Swedish Riksdag, TYP 93. The goal of this work is to find the influence of sloping ground on massflow and spreader pattern of fertilizer spreaders. If there is any influence, a proposal of testing method is to be given. The change in drop point area when inclining a centrifugal broadcaster was calculated in a computer. Two fertilizer spreaders were used, Bogballe E1000 and Amazone ZA-F 603. The drop point area was not changing when inclining the Bogballe E1000. When Amazone ZA-F 603 was inclined sideways, the area changed with 3,5 %/degree inclination. Experiments done by the National Machinery Testing Institute (NMTI) showed that the massflow were changing when inclining both Bogballe E1000 and Amazone ZA-F 603 sideways. Further investigations are needed in this area. The change in massflow when inclining full-width spreaders is well-documented in the literature. The change in massflow when the studded roller feeder is inclined perpendicular to the roller axis is 0,8 %/degree inclination. Experiments done by the NMTI supports the literature. A certification is therefore possible. The certification should preferably be done when inclining the full-width spreader 10 degrees perpendicular to the roller axis. The influence of inclination on the spreader pattern from the centrifugal distributor was studied with a computer simulation model and by experiments. The greatest change in spreader pattern was found for broadcasters inclining on horizontal ground. But there is also a big change in spreader pattern when the broadcaster is driven on sloping ground. Sideways inclination causes bigger variation coefficient in the spreader pattern than inclining the spreader forward/backwards. This points towards a possible certification in this area. The change in spreader pattern from full-width spreaders mainly comes from the change in massflow when inclining the studded roller feeder. There are no arguments for having a certification here

Ålder är bara en siffranormen förhåller sig till : En kvalitativ intervjustudie av förskollärares uppfattningar om barns ålder i förskolan

Studien behandlar ålder som social konstruktion i förskolan. Syftet som korrelerar med frågeställningarna är att öka kunskap om förskollärares uppfattningar om och förhållningssätt till ålder samt hur dessa påverkar förskolans utbildning. Studiens utformning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på ålder. Studiens bakgrund visar att barns ålder och mognad får betydelse i flera avseenden i förskolans struktur och praktik samt att nutidens barnsyn är påverkad av en utvecklingspsykologisk historia. En kvalitativ metod har genomförts för att besvara syftet för studien, där åtta verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet visar att det finns en övergripande åldersnorm som skapar generaliseringar i förskolans utbildning, vilket kan få konsekvenser för de barn som inte tydligt särskiljer sig från normen. Genom empirin synliggörs uppfattningar om att barn i olika åldrar har specifika egenskaper. Yngre barn beskrivs som ickeverbala, omsorgsbehövande och förstörare. Mellanbarnen beskrivs som trotsiga och mer verbala än de yngre och de äldsta beskrivs som verbala, självständiga och med förmåga att samspela. Uppfattningarna påverkar vad förskollärarna erbjuder barnen i förskolans utbildning, gällande inflytande, lärmiljöer och bemötande

Ålder är bara en siffranormen förhåller sig till : En kvalitativ intervjustudie av förskollärares uppfattningar om barns ålder i förskolan

Studien behandlar ålder som social konstruktion i förskolan. Syftet som korrelerar med frågeställningarna är att öka kunskap om förskollärares uppfattningar om och förhållningssätt till ålder samt hur dessa påverkar förskolans utbildning. Studiens utformning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på ålder. Studiens bakgrund visar att barns ålder och mognad får betydelse i flera avseenden i förskolans struktur och praktik samt att nutidens barnsyn är påverkad av en utvecklingspsykologisk historia. En kvalitativ metod har genomförts för att besvara syftet för studien, där åtta verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet visar att det finns en övergripande åldersnorm som skapar generaliseringar i förskolans utbildning, vilket kan få konsekvenser för de barn som inte tydligt särskiljer sig från normen. Genom empirin synliggörs uppfattningar om att barn i olika åldrar har specifika egenskaper. Yngre barn beskrivs som ickeverbala, omsorgsbehövande och förstörare. Mellanbarnen beskrivs som trotsiga och mer verbala än de yngre och de äldsta beskrivs som verbala, självständiga och med förmåga att samspela. Uppfattningarna påverkar vad förskollärarna erbjuder barnen i förskolans utbildning, gällande inflytande, lärmiljöer och bemötande

Pedagogers erfarenheter av elever i behov av särskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram : En studie om kunskapsmässiga och sociala svårigheter i den yngre skolåldern

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som är i behov av särskilt stöd inte erhåller detta. Vidare förklaras att skolor har svårigheter att anpassa det särskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) fastställer även att fem procent av pedagogerna inte upprättar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslår att åtgärdsprogram begränsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av särskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod. Vårt underlag baserades på sammanlagt fem stycken intervjuer; med en rektor, en specialpedagog och tre pedagoger, vilka samtliga var verksamma inom årskurserna ett till tre. Resultaten visade att pedagogernas bedömning av elever utgår från ett normalitetsbegrepp. I individuella utvecklingsplaner koncentrerar sig pedagogerna på vad som skiljer mellan eleverna och målet och hur elevernas kunskapsmässiga och sociala förmågor kan utvecklas. De individuella utvecklingsplanerna utvärderas inte och är enligt pedagogerna ett utvecklingsområde. Uppföljning sker dagligen i arbetet med eleverna. Pedagogerna framhåller att det är en viktig faktor att vara begränsad i antalet kunskapsmässiga och sociala mål i upprättandet av åtgärdsprogram. Vid utvecklingssamtal sker uppföljning av åtgärdsprogram och utvärdering görs av rektorn. Pedagogerna tilldelar till stor del eleverna svårigheter och granskar inte sin egen yrkesroll eller verksamheten i elevernas skolsituation. Det finns en inställning till att utveckla och förbättra arbetet med individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Studiens slutsatser är i linje med vad som tidigare belysts i den forskning som har gjorts i ämnet. Till skillnad från tidigare forskning ges sociala svårigheter mindre utrymme i åtgärdsprogrammen

Primary health care nurses' experiences of meeting the knowledgeable patient who retrieved information on the internet prior to a primary care visit

Bakgrund: Traditionellt har vården varit källan till information för människans sjukdomsdiagnos, behandling och prognos. I dagens digitala samhälle, finns samma evidensbaserade sidor som sjuksköterskan hämtar kunskap från tillgängliga för gemene man. Kunskap om sitt egna upplevda hälsotillstånd är idag ett av de mest sökta ämnet på internet och möjligheten att besitta specialistkunskap om sitt tillstånd är därför stor. Sjuksköterskor beskriver i mötet med den pålästa patienten, en känsla av förlägenhet i sin profession då de betraktar det som osannolikt att vara uppdaterad i nivå med den senaste kunskapen som patienten hämtat. Motiv: Det är angeläget att genomföra denna studie för att belysa de utmaningar en distriktssköterska som arbetar på en hälsocentral ställs inför, i ett samhälle där digitaliseringen gjort kunskap lättillgängligt.  Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta pålästapatienter som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök. Metod: Data för denna studie har inhämtats från åtta distriktssköterskor från fem hälsocentraler i Västerbotten. För att öka förståelsen av sjuksköterskans erfarenheter av den pålästa patienten har åtta semistrukturerade intervjuer utförts. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien synliggör varierande erfarenheter av den pålästa patienten. Det framkom att distriktssköterskorna var eniga om att pålästa patienter som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök kan vara både ansträngande och tidskrävande. Samtliga distriktssköterskor hävdar samtidigt att en påläst patient inte behöver vara något negativt. Konklusion: Slutsatsen pekar försiktigt mot att dagens digitaliserade samhälle medför att patienten ställer högre krav på distriktssköterskans kompetens. Studien belyser utmaningar och känslor som sjuksköterskor kan möta i sitt arbete med en påläst patient och synliggör potentiella behov av åtgärder som kan underlätta arbetet med den pålästa patienten som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök.Background: Traditionally, healthcare has been the source of information for diagnosis, treatment and prognosis. In today's digital society, the same evidence-based pages that the nurses' draws knowledge from is available to the public. Knowledge of one's own experienced health condition is today one of the most sought-after topics and the opportunity to possess specialist knowledge of one's condition is high. Nurses describe feelings of embarrassment in their profession as they consider it unlikely to be up to date with the latest knowledge. Motive: It is important to perform this study to describe the challenges a primary health care nurse faces in daily work where digitalisation has made knowledge easily accessible. Aim: Primary health care nurses’ experiences of meeting knowledgeable patients who retrieved information on the internet prior to a primary care visit. Methods: Data has been obtained from eight primary health nurses’ from five health centers in Västerbotten. To increase the understanding of the primary health nurses' experience of the knowledgeable patient, eight semi-structured interviews were held. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. Result: The study highlights varying experiences. It emerged that primary health care nurse’s agreed that knowledgeable patients who obtained information from the internet prior to a primary care visit can be both exhausting and time-consuming. Although, all primary health care nurses’ claim that a knowledgeable patient does not have to be something negative. Conclusion: The conclusion cautiously points to the fact that today's digitalized society sets higher demands on the primary health care nurse's competence. The study highlights the challenges and emotions that the primary health care nurse may encounter. The study highlights potential needs for measures that can facilitate the work